Enligt teorin om öppen ränteparitet (UIP) ska den förväntade nominella växelkursförändringen motsvara räntedifferensen mellan två länder. I själva verket visar de flesta studier att teorin inte håller och att det förekommer ett signifikant negativt samband mellan variablerna istället för det positiva sambandet som följer av teorin (Froot&Thaler 1990, McCallum 1994). Även i denna uppsats konstateras ett negativt samband, vilket innebär att UIP kan förkastas för Sverige och USA under perioden 1994:1-2006:2. En amerikansk investerare som köper svenska statsskuldväxlar får således förutom en högre ränta även avkastning i form av en apprecierande växelkurs. I uppsatsen undersöks om avvikelsen från teorin kan förklaras utifrån förekomsten av en riskpremie för det mindre landet Sverige.

Den här uppsatsen handlar om hur Japan tagit sig ur likviditetsfällan. Det finns flera tänkbara förklaringar till deras väg ur men jag har valt att fokusera på penningpolitiken, där inflationsförväntningarna spelar roll för om en expansiv penningpolitik kan bli framgångsrik. Även kreditutvecklingen ingår under den rubriken samt valutapolitiken. Jag har även valt att titta på finanspolitiken och på den utländska efterfrågan. Analysen tyder på att penningpolitiken inte fått önskad effekt på grund utav svårigheterna för den japanska centralbanken att påverka förväntningarna.

Inför bildandet av Ekonomiska och Monetära Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att få deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att säkerställa att de deltagande länderna hade en någorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter inträdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken även fortsättningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillväxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gällande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande länderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio år.

Inför bildandet av Ekonomiska och Monetära Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att få deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att säkerställa att de deltagande länderna hade en någorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter inträdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken även fortsättningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillväxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gällande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande länderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio år.

Inför bildandet av Ekonomiska och Monetära Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att få deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att säkerställa att de deltagande länderna hade en någorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter inträdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken även fortsättningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillväxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gällande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande länderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio år.

Sverige har under senare år lidit av en högre arbetslöshet och problemet tillskrivs ofta finanskrisen och dess effekter på arbetsmarknaden. Denna uppsats syftar till att studera Finland respektive Sverige för att undersöka hur arbetslösheten i Sverige påverkats givet ett inträde i EU:s valutasamarbete i samband med folkomröstningen 2003. Arbetslöshetens utveckling studeras under tidsperioden 1993-2013. Vidare studeras arbetslöshetens underliggande faktorer och de skillnader som ett inträde i unionen skulle inneburit för ekonomin. Utifrån teori, tidigare forskning och en analys framkommer att de huvudsakliga faktorer som påverkat arbetslösheten är sysselsättningsgrad och arbetskraft, tillväxt och produktivitet, inflation, växelkurs och statsskuld.

Bakgrund: Traditionellt sett har det svenska sparandet i företagsobligationer varit lågt. På grund av löpande budgetunderskott och en stor statsskuld har statlig upplåning dominerat den svenska obligationsmarknaden i många år. På senare tid har det dock skett en förändring, i takt med ökade budgetöverskott och en reducering av statsskulden har den svenska statens lånebehov minskat. Detta i kombination med fallande marknadsräntor och en låg realränta har bidragit till ett växande intresse för företagsobligationer. Det finns endast ett fåtal tidigare studier av den svenska företagsobligationsmarknaden och inte en enda av dem berör och ifrågasätter rådande marknadsstruktur, en telefonbaserad mäklarmarknad, i någon större omfattning.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför den svenska företagsobligationsmarknaden inte har utvecklats till en fungerande elektronisk auktionsmarknad i likhet med aktiemarknaden och dessutom undersöka vad som skulle krävas för att en sådan marknad skulle kunna uppstå.Avgränsningar: Studien fokuserar på marknaden för svenska företagsobligationer i Sverige.